Dalarna 1919. En familj med sina olika djur längs en väg med gärdsgård på sidorna. Korna leds för hand framåt, geten får gå själv. Kvinnorna och männen är klädda i traditionella kläder och huvudbonader. Mannen leder hästen som är lastad med två näverkorgar. En liten pojke sitter på hästen. Bilden tagen av Gerda Söderlund Leksand 1919.
Lidingö Stadsbiblioteks bokbuss. Ett reportage publicerat i tidningen Femina nr 23 1960. Det är hemmansägaren och jordbrukaren Karl-Erik Nordström från Solbacka i Uppland som syns ta emot en bok vid bussen. Bilden publicerad i tidningen Femina nr 23 1960 med bildtexten: Solvalla-Knutbys egen ungtjur fann sig resignerat i att husbonden, Karl-Erik Nordström, gjorde halt vi bokbussen för att försäkra sig om några volymer Albert Engström. Ortens bokombud, Gerda Sannervik, hjälper honom med valet.
Veterinärhögskolan i Stockholm.
Gerhard Forssell (1882-1964) Svensk veterinär, rektor för Veterinärhögskolan (1937-1947) ger kossorna lite hö 1940
Kräftriket , Norra Djurgården i Stockholm
The Prince of Wales presents awards to young cattle handlers as he attends the Royal Norfolk Show at the Norfolk Showground in Norwich.
28th. June. 2023
Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Korpikylä by i Skogskärr ca 31 km norr om Haparande har sin bärkraftigaste jord just vid älvstranden och på bilderna syns det minst två meter tjocka istäcket som vattnet fört med sig och som täcker markerna fullständigt. Enligt artikeltexten spekuleras det i om årets åkerbruk av marken är totalt spolierat. Förutom att marken täckts av ismassor har också många byggnader förts med av isen och krossats, utkastade litet överallt. En timrad sommarladugård återfanns en km bort. Telefonstolpar slogs av och spolades bort, jordbruksredskap och inventarier följde med ismassorna. Landsvägen mellan Haparanda och Övertorneå, nuvarande väg 99, täcktes av is och bråte, och den handskottades fram igen av 400 soldater, men helt farbar blev den inte. Gustav Revoniemi och hans brorson Anders hemman invid landsvägen på 20 tunnland som man kan konstatera är nära totalförstört. Den isbarriär som orsakade det extrema vattenståndet gav vika klockan ett natten till måndagen den 22 maj och vattnet sjönk 3,5 meter så att vattenståndet blev ungefär som det brukade vara under en ordinär vårflod.
Kristofferssons bilder från händelsen publicerades i ett bildreportage i tidningen Se nr 24 1944. Bilden visar en man som leder sin ko i en töm framåt i förödelsen.
Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Korpikylä by i Skogskärr ca 31 km norr om Haparande har sin bärkraftigaste jord just vid älvstranden och på bilderna syns det minst två meter tjocka istäcket som vattnet fört med sig och som täcker markerna fullständigt. Enligt artikeltexten spekuleras det i om årets åkerbruk av marken är totalt spolierat. Förutom att marken täckts av ismassor har också många byggnader förts med av isen och krossats, utkastade litet överallt. En timrad sommarladugård återfanns en km bort. Telefonstolpar slogs av och spolades bort, jordbruksredskap och inventarier följde med ismassorna. Landsvägen mellan Haparanda och Övertorneå, nuvarande väg 99, täcktes av is och bråte, och den handskottades fram igen av 400 soldater, men helt farbar blev den inte. Gustav Revoniemi och hans brorson Anders hemman invid landsvägen på 20 tunnland som man kan konstatera är nära totalförstört. Den isbarriär som orsakade det extrema vattenståndet gav vika klockan ett natten till måndagen den 22 maj och vattnet sjönk 3,5 meter så att vattenståndet blev ungefär som det brukade vara under en ordinär vårflod.
Kristofferssons bilder från händelsen publicerades i ett bildreportage i tidningen Se nr 24 1944. Bilden visar en man som leder sin ko i en töm framåt längs den nödtorftigt uppröjda landsvägen i förödelsen.
Svensk låglandsboskap. Den vanligaste mjölkkorasen i Sverige. Korna är svarta och vita och väger omkring 700 kilo. I genomsnitt mjölkar varje ko ca 10 000 kilo mjölk per år. Bilden tagen 1979 och mjölkkon beskrivs som den dyraste vid tiden med ett värde av 11 200 kr.
Svensk låglandsboskap. Den vanligaste mjölkkorasen i Sverige. Korna är svarta och vita och väger omkring 700 kilo. I genomsnitt mjölkar varje ko ca 10 000 kilo mjölk per år. Bilden tagen 1979 och mjölkkon beskrivs som den dyraste vid tiden med ett värde av 11 200 kr.
Svensk låglandsboskap. Den vanligaste mjölkkorasen i Sverige. Korna är svarta och vita och väger omkring 700 kilo. I genomsnitt mjölkar varje ko ca 10 000 kilo mjölk per år. Bilden tagen 1979 och mjölkkon beskrivs som den dyraste vid tiden med ett värde av 11 200 kr.
Svensk låglandsboskap. Den vanligaste mjölkkorasen i Sverige. Korna är svarta och vita och väger omkring 700 kilo. I genomsnitt mjölkar varje ko ca 10 000 kilo mjölk per år. Bilden tagen 1979 och mjölkkon beskrivs som den dyraste vid tiden med ett värde av 11 200 kr.
Vackstanäs lanthushållsskola 1958
Här ett Reportage ur Femina Nr 13 1958 där fotograf Erich Conard besöker rektorn Märta Sidén på Vackstanäs lanthushållsskola utanför Södertälje.
Linspinning i Gagnef i Dalarna. En grupp kvinnor arbetar med att spinna lingarn någon gång på 1920-1930-talet. De håller till i ladugården och rätt väl klädda då det säkert ändå var kallt inomhus. Korna får stå kvar i sina bås, vackra vita fjällkor. På bilden ser man kvinnorna i sina varma fårskinnsjackor och kjolar sitta vid sina spinnrockar. En flicka sitter till vänster och ser på.
